Mer än 8 miljoner människor har flytt över gränsen från Ukraina för att söka skydd sedan kriget eskalerade den 24 februari, 2022. Konflikten visar inga tecken på att avta och oskyldiga människor utsätts för allt svårare risker.

Våldet och bombningarna fortsätter att eskalera, med avsiktliga attacker mot civil infrastruktur, såsom bostäder, sjukhus och skolor. Även vattensystem, elverk och gasverk är under ständiga attacker. Situationen har utvecklats till att bli den värsta humanitära katastrofen i Europa på flera decennier. Officiella rapporter visar att missilattacker har skadat upp till 50 procent av Ukrainas elnät och lämnat miljontals människor utan el, vatten och värme. Strömavbrott har blivit vardag för många av de drabbade.  

För att minska mänskligt lidande i Ukraina måste våldet upphöra. Det är det viktigaste steget för att ukrainare ska kunna bygga upp sina liv igen. Världens ledare måste också se till att den internationella humanitära rätten upprätthålls och att humanitära aktörer skyddas och får tillträde för att hjälpa dem som behöver stöd. 

RESCUE har varit på plats i Polen och Ukraina sedan februari 2022 och arbetar tillsammans med våra partners för att nå de som behöver det mest. Detta omfattar tillhandahållande av viktig information, kontantstöd, medicinska förnödenheter och andra grundläggande förnödenheter. I november utökade vi vår vinterinsats i Ukraina, för att nå de människor som dagligen riskerar att förlora tillgång till el, vatten och skydd. Vi delar bland annat ut filtar, sovsäckar, kaminer, element, portabla laddare och bränsle. 

Vad händer i Ukraina?

Över 8000 civila har dödats i de ryska attackerna sedan den 24 februari. Ungefär 5,4 miljoner människor är på flykt inom landet och 8 miljoner har tvingats fly till grannländerna Moldavien, Polen och andra europeiska länder. De flesta är kvinnor och barn. 

Den offentliga infrastrukturen har också förstörts, vilket innebär att miljontals människor saknar vatten och elektricitet och kan inte ta sig till affärer för att köpa grundläggande förnödenheter eftersom vägar och broar är oåtkomliga. Under de senaste kalla vintermånaderna så har  familjer sökt skydd i skadade byggnader som inte är anpassade för plötsliga temperaturfall eller kraftiga snöfall. 

Landets hälso- och sjukvårdssystem håller på att falla sönder när sjukhusen börjar få slut på mediciner och elen är avstängd. Sjukvårdsanläggningar, inklusive ett förlossnings- och barnsjukhus, har också skadats under invasionen - ännu ett allvarligt brott mot internationell humanitär rätt. 

I östra Ukraina är sjukvårdssystemet på bristningsgränsen, till följd av strömavbrott och brist på mediciner. Sjukhus har också skadats allvarligt under kriget, vilket också inkluderar mödravårdscentraler och barnsjukhus. Attackerna är ett allvarligt brott mot den internationella humanitära rätten.  

Sjukvårdsmaterial leveras till Ukraina
Våra kollegor och personalen vid en sjukvårdsanläggning i Zaporizhia i Ukraina arbetar med att dela ut medicinska förnödenheter som RESCUE tillhandahållit.
Foto: RESCUE

Ukraina skakades av konflikter redan före kriget eskalerade för ett år sedan . Sedan 2014 har det pågått en konflikt på Krimhalvön och i östra Ukraina. Dessa 8 år av konflikt hade redan krävt 3 000 dödsoffer, tvingat 850 000 ukrainare att fly från sina hem och gjort 3 miljoner människor i behov av humanitärt bistånd. 

Vad innebär ett krig för Ukraina?

Kriget i Ukraina har tvingat betydligt fler människor på flykt än vad Europa har sett på åratal. Världen bevittnar oskyldiga dödsfall och många människor tvingas fly sina hem för att finna trygghet i andra delar av Ukraina, i Europa och i andra delar av världen.  

De 5,4 miljoner ukrainarna som är på flykt inom landet är alltmer sårbara för kriget och den kalla vintern som pågår.  Särskilt utsatta är de som söker skydd i byggnader som saknar el eller vatten eller som har skadats av kriget. 

En ekonomi på fall

Kriget har påverkat landets ekonomi drastiskt, med ökad inflation och arbetslöshet. Om kriget fortsätter kommer konsekvenserna att bli långvariga, då hela 90 procent av befolkningen riskerar att hamna under fattigdomsgränsen. 

Ukrainska flyktingar

Då attackerna fortsätter att rikta sig mot civilbefolkningen tvingas fler ukrainare fly från sina hem, både inom landet och över gränserna. Konflikten har hittills skapat över 8 miljoner flyktingar. De adderas till den redan rekordhöga siffran på 31,7 miljoner flyktingar och asylsökande i världen. 

Särskilt utsatta är också de flyktingar som Ukraina tagit emot från andra länder som Afghanistan och Belarus. 

Påverkan på kvinnor och flickor i Ukraina

Majoriteten av de över 8 miljoner flyktingar som har flytt från Ukraina är kvinnor och barn. Tillsammans med de kvinnor på flykt inom Ukraina löper de stor risk att utsättas för våld, utnyttjande och övergrepp. 

Kvinnor och flickor, särskilt de som flyr ensamma, kan riskera att utsättas för exploatering och övergrepp.

Kvinnor och flickor som drabbas av kriser har också svårare att få tillgång till akutsjukvård, grundläggande vård och samhällstjänster som de behöver. Om krisen fortsätter att stänga ned viktiga samhällsfunktioner kommer många kvinnor att föda barn utan tillgång till kritisk mödravård. För många kommer förlossningen inte bli en trygg upplevelse, utan rent utsagt livsfarlig.

RESCUE uppmanar internationella givare och världsledare att prioritera stöd- och skyddstjänster för kvinnor och flickor. Detta innebär att man måste lyssna på ukrainska kvinnor och flickor. Man måste även inkludera kvinnorättsorganisationerna i de drabbade länderna i både koordineringen och genomförandet av den humanitära insatsen.

Vilka är konsekvenserna på resten av världen?

Med tanke på hur viktig Ukrainas vete- och spannmålsexport är har konflikten fått katastrofala konsekvenser för många regioner som redan är drabbade av konflikter och kriser.

FN meddelade nyligen att Somalia "står inför en svältkatastrof" på grund av störningar i livsmedelsförsörjningen och en svår torka i Östafrika. Över 14 miljoner människor i Somalia, Etiopien och Kenya befinner sig redan på gränsen till svält - ungefär hälften av dem är barn. Detta antal kan stiga till 20 miljoner om världen inte vidtar omedelbara åtgärder.

Sahelregionen i Afrika upplever de högsta nivåerna av allvarlig livsmedelsosäkerhet sedan 2014. Där upp till 18 miljoner människor lider av svår hunger.

I Mellanöstern har kriget i Ukraina fått priserna på vete och bränsle att skjuta i höjden. Syriska flyktingar är bland de hårdast drabbade, eftersom många inte har inkomster som täcker de dramatiskt ökade levnadskostnaderna.

Vad kan västvärldens ledare och humanitära organisationer göra?

Människor som påverkas av konflikten i Ukraina måste skyddas.

RESCUE backar FNs generalsekreterares uppmaning att skydda civila. Internationell humanitär rätt och FN-stadgan måste respekteras. Människor måste få röra sig fritt och hjälporganisationer måste få obehindrat humanitärt tillträde till dem som är i behov av hjälp. Människor måste skyddas. 

Samtidigt måste världen förbereda sig på det värsta genom att investera i humanitära hjälpinsatser i och utanför Ukraina för att rädda liv och minska mänskligt lidande. De europeiska länderna måste välkomna sina grannar som flyr från Ukraina genom att hålla gränserna öppna och garantera full tillgång till asyl och lämpligt mottagande.

Samtidigt som det med rätta har skett en global uppslutning av stöd till människor som flyr från Ukraina, uppmanar RESCUE för samma empati till människor på flykt från andra kriser runt om i världen, i bland annat Afghanistan, Etiopien, Demokratiska republiken Kongo, Jemen och Syrien. Även dessa länder och människor är i behov av livräddande resurser och ett slut på de ihållande konflikterna.

EU måste ta ansvar

De europeiska staterna vidtar åtgärder för att förbereda sig för att ta emot människor som tvingas fly. Dessa ansträngningar måste dock snabbt intensifieras och omsättas i konkret stöd. Staterna måste garantera säker passage och tillträde till sina länder och förbereda sig på ett humant och effektivt mottagande. De måste också se till att de är solidariska med andra stater som gränsar till Ukraina och som tar emot flyktingar.  

Länderna måste erbjuda tillgång till skydd utan diskriminering, även för icke-ukrainska medborgare som påverkas av konflikten och som inte nödvändigtvis har visumfri inresa till Europa. Denna nödsituation får inte leda till att andra asylsökandes skyddsbehov i hela EU åsidosätts.

"Diskriminering och orättvis behandling av flyktingar är alltid oacceptabelt, men det är särskilt allvarligt när konflikt intensifieras i städer och kränkningar av internationell humanitär rätt ökar timme för timme", säger David Miliband, ordförande och global chef för RESCUE.

Att söka asyl är en mänsklig rättighet, och det är vår moraliska skyldighet att ge skydd åt de som flyr för sina liv, oavsett ras, religion, hudfärg eller tro.

"Att söka asyl är en mänsklig rättighet, och det är vår moraliska skyldighet att ge skydd åt de som flyr för sina liv, oavsett ras, religion, hudfärg eller tro."

Vad gör RESCUE?

RESCUE har samarbetat med lokala partners i Polen, Ukraina och Moldavien sedan februari, 2022. Genom att arbeta med partners kan vi förstärka krisinsatserna hos personer som redan har varit aktiva i samhället och är experter på den lokala situationen. Våra livsviktiga insatser omfattar:

​​​Vi hjälper ukraianska flyktingar i Rumänien, Ungern, Slovakien, Tjeckoslovakien, Bulgarien, Tyskland, Italien, Grekland, USA och Storbritannien.  

Vi kommer att rycka ut där vi behövs som mest och med de hjälpinsatser som är mest akuta, säger RESCUEs Lani Fortier.

RESCUE har nästan 90 års erfarenhet av att kunna ge människor vars liv krossats av konflikter och katastrofer både akut nödhjälp och långsiktigt stöd för att bygga upp sina liv igen. RESCUE är med på GIVA Sveriges lista för Tryggt givande, en försäkran om att din gåva används på bästa sätt.

Stöd RESCUEs arbete idag

Kort fakta om Ukraina

Vilken är Ukrainas huvudstad?

Kiev.

Hur många invånare har Ukraina? 

Drygt 44 miljoner människor bor i landet.

När blev Ukraina självständigt? 

Ukraina blev självständigt 1991.

Vad talar man för språk i Ukraina? 

Det officiella språket är ukrainska, men en stor del av befolkningen i östra delen av landet har ryska som modersmål.

Är Ukraina med i EU? 

Ukraina är inte med i EU men det finns ett associeringsavtal mellan EU och Ukraina.