De 20 mest utsatta länderna i världen utgör bara 10 procent av världens befolkning – men står för 89 procent av de människor som är i behov av humanitärt stöd och 80 procent av världens flyktingar och asylsökande.
I Afghanistan är 59 procent av befolkningen - 24,4 miljoner människor - i akut behov av humanitärt bistånd. 97 procent lever i fattigdom.
Etiopien står inför en total katastrof när klimatförändringar, extremväder och pågående konflikter driver hundratusentals människor på gränsen till svält.
Kriget i Jemen fortsätter med oförminskad styrka med upprepade attacker mot civila och civil infrastruktur - utan att någon part hålls ansvarig.
Fyra länder i Östafrika finns med bland de tio hårdast drabbade på årets lista.
Klimatförändringarna fungerar som en "tryckkokare", vilket bidrar till ökat våld och hunger och urholkar möjligheten till insatser.
Pandemin behåller sitt grepp om världen – men 74 procent av alla vaccindoser i världen har gått till hög- och övre medelinkomstländer, medan mindre än 0,8 procent har gått till låginkomstländer.
Antalet boostervaccinationer i höginkomstländer är mer än tre gånger så många som antalet personer som är fullt vaccinerade i de 20 mest utsatta länderna i världen.
14 december 2021 — Afghanistan, Etiopien och Jemen toppar listan över de länder som löper störst risk att drabbas av förvärrade humanitära kriser nästa år. RESCUE varnar för att det internationella samfundets oförmåga att lösa konflikter underblåser kriser och leder till rekordhöga nivåer av humanitära behov.
Idag publicerar den globala humanitära organisationen International Rescue Committee (RESCUE) sin årliga analys Emergency Watchlist som listar de 20 humanitära kriser som förväntas förvärras mest under 2022. Afghanistan, Etiopien och Jemen toppar listan, följt av Nigeria, Sydsudan och Demokratiska Republiken Kongo. De flesta länderna på listan har upplevt nästan oavbrutna konflikter under det senaste decenniet, vilket försvårar deras förmåga att bemöta globala utmaningar som covid-19 och klimatförändringar.
"Watchlist är ett index över mänskligt lidande av rekordstora proportioner. Rekordmånga människor är i behov av humanitärt stöd, rekordmånga människor har inte mat att äta - och ett rekordstort antal befinner sig på flykt undan våld och förföljelse. Det är skamligt med tanke på att världens resurser för att föda och stödja sina invånare aldrig har varit större än nu, säger RESCUEs globala chef David Miliband.
”Der här handlar inte om en serie olyckliga händelser. Vi ser samma humanitära kriser år ut och år in. Omfattningen och arten av den humanitära nödsituationen runt om i världen visar att det globala systemet för att lösa konflikter och kriser inte fungerar och att vi behöver en total uppgradering”, fortsätter David Miliband.
Årets Emergency Watchlist lyfter fram staters och det internationella samfundets oförmåga att hantera konflikter och kriser. Det globala system som har utformats för att skydda civila, förebygga konflikter och ställa förövare till svars misslyckas på alla nivåer: Stater misslyckas med sina skyldigheter gentemot sina medborgare, diplomatin misslyckas med att lösa konflikter, det rättsliga systemet misslyckas med att skydda väletablerade rättigheter för civila, och humanitära insatser misslyckas med att fylla de växande behoven.
Rapporten lyfter fram tre trender som försvårar arbetet med att lösa konflikter och humanitära kriser:
- Ökningen av internationaliserade civila konflikter med inblandning av tredjepartsaktörer och en försvagning av fredsskapandet. Förra året slöts endast 21 fredsavtal – den lägsta siffran sedan kalla kriget.
- En förändrad geopolitik där stater ser ett välfungerande internationellt system som ett hot mot det nationella egenintresset, särskilt inom FN:s säkerhetsråd. I stället för att lösa befintliga kriser är rådet medskyldigt till att underblåsa dem, med en fördubblad användning av vetorätten sedan 1990-talet.
- En reträtt från universella mänskliga rättigheter till förmån för nationell suveränitet – vilket gör det svårt att ställa stater till svars för brott och begränsar humanitärt tillträde och finansiering till världens värsta kriser.
"Vår rapport visar att vi behöver betydande förändringar av det humanitära systemet: bättre användning av resurser och större uppmärksamhet på de brottsliga handlingar som begås av de aktörer i konflikter som använder hunger och civilt lidande som vapen. Åtagandena i FN-stadgan behöver nya försvarslinjer – bland annat genom att överge vetot i FN:s säkerhetsråds i fall av brott mot mänskligheten. Emergency Watchlist 2022 håller upp en spegel för världens humanitära behov, miljoner människor över hela världen har inte råd att vänta", säger David Miliband.
Rekommendationer baserade på årets Emergency Watchlist
- Bekämpa den globala ojämlikheten inom covid genom att omfördela överskottsvaccin från rika länder, undanröja hinder för låginkomstländer att producera vaccin och finansiera distributionen i bräckliga och konfliktdrabbade miljöer.
- Avsätt medel för klimatfinansiering för att hjälpa de växande behoven i bräckliga och konfliktdrabbade stater, där klimatförändringarna utlöser politiska och humanitära kriser utöver de direkta miljöeffekterna.
- Stöd det franska förslaget om att upphäva FN:s säkerhetsråds vetorätt i fall av brott mot mänskligheten. Det skulle bidra till att minska det internationella dödläget, avpolitisera säkerhetsrådets åtgärder och bidra till att införa ett minimum av ansvarsskyldighet
- Bekämpa underblåsning av hat och splittring genom att pressa företag inom sociala medier att ta ansvar för innehållet på deras plattformar, särskilt i konfliktdrabbade miljöer där spänningar på nätet riskerar att övergå i verklig konflikt.
Årets fullständiga lista
Rankade
- Afghanistan
- Etiopien
- Jemen
- Nigeria
- Sydsudan
- Demokratiska Republiken Kongo
- Myanmar
- Somalia
- Syrien
- Sudan
Orankande länder på listan (11-20):
Burkina Faso, Kamerun, Centralafrikanska republiken, Haiti, Honduras, Libanon, Mali, Moçambique, Niger & Venezuela.
Läs hela rapporten här
För mer information eller intervjuer, vänligen kontakta Sofia Klemming Nordenskiöld: [email protected] tel: 0768- 76 858 42 99
