• Direkt efter branden i Moria såg RESCUE en kraftig ökning av personer i vår verksamhet som drabbades av ångest och depression och som uppvisade beteendeproblem.

  • Ett år senare rapporterar 96 procent av patienterna att de lider av depression, 93 procent av ångest medan 80 procent har någon form av beteendeproblem, som missbruk och social isolering.

  • 3 av 5 av patienterna som söker hjälp är från Afghanistan.

  • RESCUE är oroade över att den mentala hälsan hos flyktingarna kommer försämras med planer på nya permanenta EU-finansierade mottagningscenter på isolerade platser på de egeiska öarna.

"Det borde vara otänkbart att låta en sådan här situation pågå år efter år - att människor har lämnats att leva i så förnedrande och farliga villkor i Europa idag", säger Dukos Protogiros, psykolog som arbetar för International Rescue Committee (RESCUE) på Lesbos.

Efter branden i Moria på Lesbos förra året lovade Ylva Johansson, EU:s kommissionär för inrikes frågor, att det ”inte skulle bli några fler Morias”. Trots det lever fortfarande – ett år senare - runt 4 000 människor under ovärdiga och osäkra förhållanden i ett tillfälligt läger på Lesbos.

International Rescue Committee driver en klinik för mental hälsa i lägret och de patienter som kommer dit lider av depression, ångest eller beteendeproblem. Antalet som är deprimerade har ökat från 84 procent förra året till 96 procent idag, majoriteten av dem är afghaner.  

Dukas Protogiros arbetar som psykolog för RESCUE på Lesbos:

“RESCUE har erbjudit stöd för mental hälsa till flyktingar på Lesbos sedan 2018 och under den tiden har vi sett fortsatt chockerande nivåer av PTSD, depression och ångest bland dem som söker hjälp. Det är chockerande att inte mer har gjorts för att lindra den här mentala hälsokrisen.”

Ett år efter att branden förstörde livet för de 10 000 människor som levde i Moria är 4 000 asylsökande och flyktingar fortfarande fast på Lesbos och lever i ovärdiga levnadsförhållanden. Lägret är hårt utsatt för vädrets makter och översvämmas ofta, samtidigt som det saknar tillräcklig infrastruktur som el för att hålla människor varma under vintermånaderna.

Två tredjedelar av de flyktingar och asylsökande som är fast på Lesbos är från Afghanistan, ett land som upplever en eskalerande politisk och humanitär kris med överhängande risk för nya flyktingströmmar. Men i stället för att förbereda för en välplanerad och långsiktig lösning, som sätter skydd av människor i fokus, fortsätter Grekland och EU att hindra flyktingar från att ta sig till Europa. De planer som finns på att bygga nya EU-finansierade permanenta mottagningscenter på isolerade platser på de egeiska öarna, inklusive Lesbos, kan i praktiken innebära att asylsökande kommer stängas in i fängelselikande förhållanden som ytterligare försvårar deras möjligheter att integrera sig i det lokala samhället och få tillgång till hälsovård och service.

“RESCUE är extremt oroade över att den här typen av mottagningscenter bara kommer att förvärra den mentala hälsokrisen som redan upplevs av så många människor som är fast på öarna”, säger Dukas Protogiros.”

RESCUE började arbeta i Grekland 2015 under den stora flyktingvågen till Europa. Vad som började som en akutinsats på Lesbos expanderade snabbt till verksamhet i Thessaloniki och sedan till läger på fastlandet. Idag arbetar RESCUE på Lesbos, Chios, Samos och i Athen. Vi öppnade ett center för mental hälsa för boende i Moria 2018 och senare även på Chios och Samos. Det statliga stödet för mental hälsa till flyktingar och asylsökande är begränsat. Läs mer om den alarmerande situationen vad gäller den mentala hälsan hos människor som är fast på de Egeiska öarna i vår rapport från 2020.

För mer information eller intervjuer, kontakta Sofia Klemming Nordenskiöld, kommunikations- och presschef på International Rescue Committee (RESCUE) i Sverige. Tel: 0768-60 55 60. Mejl: [email protected]