Över 14 miljoner människor i Somalia, Etiopien och Kenya - ungefär hälften av dem barn - lever just nu på gränsen till svält.

Hundratusentals människor är på flykt för att hitta mat och vatten – och många överlever tyvärr inte den resan. Bara i Somalia har över en halv miljon människor redan tvingats fly från sina hem sedan början av 2022. Utan några åtgärder för att hjälpa de människor som redan är på väg att dö av hunger kan landet snart komma att uppleva massdöd.

Över hela Östafrika är extrem hunger på väg uppåt. Regionen är mitt i sin sjätte säsong i rad utan tillräckligt med regn. Torkan har till och med överträffat det uteblivna regnet 2011 som bidrog en svält som dödade över 250 000 människor. 

Situationen i området har stadigt försämrats, trots upprepade varningar. Miljontals människors liv står nu på spel om inga akuta insatser sker. Fler människor kommer att tvingas på flykt, fler kommer att gå hungriga och fler kommer att dö av hunger samt törst.

Det är inte vanligt att det utropas svält i världen. Så vad betyder svält egentligen och vad kan vi göra för att hjälpa till att förhindra svältkatastrofer?

Vad är svält?

Svält deklareras när vissa specifika villkor har uppfyllts. Dessa kriterium omfattar bland annat att minst 30 procent av ett lands befolkning, framförallt barn, lider av allvarlig undernäring. Det betyder att när en svält väl utropats har barn redan börjat dö eftersom deras föräldrar inte kunnat ge dem tillräckligt med mat. Det är alltså redan för sent.

Det är därför det är så viktigt med omedelbara åtgärder i Somalia och resten av Östafrika – för att undvika massdöd.

Vilka är de främsta orsakerna till svält?

Svält orsakas av flera faktorer där både konflikt och klimat inkluderas. En hungersnöd är inte en naturkatastrof utan ett resultat av mänskliga handlingar eller brist på åtgärder för att förhindra att situationen ska uppstå. Svält händer inte över en natt, det är en katastrof som ofta utvecklats under lång tid.

Det finns många faktorer som orsakar katastrofen som utspelar sig i Östafrika. Bland annat lider regionen av en La-Nina-inducerad torka där uteblivna regnperioder – eller regnperioder där mängden regn understiger genomsnittet – har skett upprepade gånger.

Torka inträffar ofta med några års mellanrum i Östafrika och på grund av klimatförändringar har de nu blivit ännu vanligare. Vi ser nu de torraste förhållandena med de högsta temperaturerna i regionen på mer än 40 år.

Äldre kvinnlig bonde i Somalia
“Torka är inte nytt för mig, men enligt min erfarenhet är det här det värsta jag någonsin sätt.” För 80-åriga Hawo är torkan i Somalia en risk för hennes djur, som är hennes enda inkomstkälla.
Foto: Horn Connect/RESCUE

Dessutom påverkar covid-19 och konsekvenserna av kriget i Ukraina regionen negativt och driver på hungerskrisen. Till exempel förlitade sig Somalia på Ryssland och Ukraina för 90 procent av sitt vete före kriget.

När deklareras svält?

Integrated Food Security Phase Classification (IPC) hjälper oss att förstå var vi befinner oss i en hungerkris. Den femgradiga IPC-skalan fungerar som ett varningssystem för regeringar och humanitära organisationer så att de vet när det är dags att vidta åtgärder.

IPC graderar en hungerkris i fem nivåer (där den allvarligaste är svält):

  1. Livsmedelssäkerhet
  2. Matosäkerhet
  3. Akut mat- och försörjningskris
  4. Nödläge
  5. Svältsituation

De här tre kriterierna måste alla uppfyllas innan det deklareras en nivå 5 (svältkatastrof):

  1. 1 av 5 hushåll i ett visst område upplever extrem matbrist (helt enkelt när var femte person inte har tillräckligt att äta).
  2. Mer än 30 procent av befolkningen lider av akut undernäring.
  3. En hög dödstakt där två av 10 000 vuxna dör varje dag. 

Vad händer under en svält?

Svält är mer än bara hunger. Effekterna av svält kan vara livet ut.

Svält förstör människors framtid

Undernäringstalen i Somalia har fördubblats sedan början av 2022. I Kenya har de ökat med 75 procent. Undernäring i sig är redan dödligt, särskilt hos spädbarn och småbarn. Barn är särskilt drabbade eftersom de fortfarande växer. Majoriteten av de som riskerar att dö är barn, oavsett om de dör av svält eller av sjukdomar som kan förebyggas men som deras försvagade kroppar inte kan bekämpa.

De barn som överlever kommer att leva med konsekvenserna resten av livet. Deras tillväxt kommer att hämmas och de kommer att löpa större risk att dö av framtida sjukdomar. De tenderar också att ha en högre risk att drabbas av undervikt eller få för tidigt födda barn, vilket överför konsekvenser till framtida generationer.

Svält ger upphov till våld och otrygghet

Globala hot som terrorism drivs på av fattigdom och politisk samt ekonomisk instabilitet. Konflikter ökar i svältområden och andra platser där mat och resurser är knappa. Människor tvingas fly från sina hem och förlorar sin försörjning. Den här bristen på möjligheter skapar även en bättre miljö för terroristrekrytering.

Svält förstör samhällen

Vi riskerar att förlora en hel generation i en svältkatastrof - en generation av barn som är samhällets bästa hopp för en mer fredlig och stabil framtid.

Hur kan vi förhindra svältkatastrofer?

Det internationella samfundet hjäpte till att undvika svält i Östafrika 2017 genom att vidta tidiga åtgärder. Det har de inte gjort den här gången. Miljontals dollar behövs omedelbart för att den humanitära insatsen ska kunna skalas upp massivt.

Att skjuta upp åtgärder tills en svält officiellt har utropats är moraliskt fel och garanterar att alla åtgärder kommer vara otillräckliga. Varje dag av förseningar ökar lidandet. Hundratusentals människor lever redan på så lite mat att de har fysisk smärta, deras barns tillväxt har hämmats och de tvingas sälja av alla sina ägodelar.

Globala ledare måste prioritera åtgärder som kan få ett slut på hungerkrisen. Svält är en katastrof som ofta har utvecklats under lång tid och som går att förebygga. Vi vet att akutstöd som hamnar i rätt händer kan rädda miljontals liv. Men vi måste också ta itu med grundorsakerna till problemet, detta inkluderar konflikter runt om i världen.

En man vid ett vattenrör i Somalia
RESCUE tillhandahåller livräddande vatten mitt i Somalias värsta torka på 40 år.
Foto: RESCUE

Vad gör RESCUE i Östafrika?

I Östafrika finns några av de länder som RESCUE har varit på plats i och arbetat längst i – med verksamhet i Somalia i över 40 år, Kenya i 30 år och Etiopien i 20 år. Idag har vi över 2 500 anställda som arbetar i regionen för att möta den nuvarande torkan och den ökade matosäkerheten. Våra team expanderar även till nya områden för att möta de ökade behoven.

RESCUE har investerat mycket i att bygga upp motståndskraft i regionen under åren och uppmanar alla parter att samarbeta för att hantera konsekvenserna av Ukrainakrisen och covid-19,  som har förvärrat en redan svår situation i området. Globala ledare måste tillämpa lärdomar från de katastrofala händelserna 2011.

Somalia

RESCUE stöttade somalier genom hungersnöden 2011 och torkan 2016/2017, vilket gav oss tydliga insikter om de risker som samhällena nu står inför. Vårt arbete som fokuserar på vatten, hälsa, näring och försörjning når 280 000 somalier om året. På grund av den senaste tidens torka och översvämningar är vårt arbete fokuserat på provinserna i sydväst, Gal Mudug, Galguduud, Banaadir och Puntland, för att tillhandahålla nödhjälp, primär hälsovård och för att skydda utsatta befolkningar.

Etiopien

RESCUE når över 3,2 miljoner människor över hela landet varje år genom vårt arbete inom miljö, barnskydd, ekonomisk återhämtning och kvinnors egenmakt. Under 2021 gav vi ytterligare nödhjälp till över 100 000 flyktingar och mer än 500 000 etiopier som drabbats av naturkatastrofer.

Kenya

Våra team levererar livräddande nödhjälp inklusive hälsovård, skydd för kvinnor och utbildar flyktingar och deras värdsamhälle om deras rättigheter. Vårt arbete inom hälsa, näring och konfliktlösning i Kenya har gett kritisk vård till över 300 000 människor om året, inklusive näringsstöd till undernärda barn och stöd till flyktingar samt utsatta kenyaner att starta företag och bygga upp sina liv igen.