Årets rekordvarma värmeböljor, ökning av torka och stora stormar är fruktansvärda konsekvenser av en uppvärmd planet. Människor runt om i världen förlorar sina försörjningsmöjligheter – ja, sina liv – på grund av extremväder.

De som bor i låginkomstländer får betala det högsta priset för ett varmare klimat, trots att de är minst ansvariga för de ökande koldioxidutsläppen. Afghanistan är ett exempel på detta. Där har klimatförändringarna i kombination med regeringsskifte, fortsatta konflikter, instabilitet och covid-19 skapat förödande konsekvenser.

Klimatförändringar och konflikter skapar kaos

“Om man tittar på en karta över de länder som är mest sårbara för klimatförändringar och jämför den med en karta över aktiva konflikter ser de nästan ut som samma karta”, säger Tara Clerkin, RESCUEs samordnare för jordbruk, klimat och partnerskap.

Nästan två tredjedelar av de 20 länder som är mest sårbara för klimatförändringar är även drabbade av väpnade konflikter. Även om det är svårt att säga att klimatförändringarna orsakar en specifik konflikt kan det definitivt förvärra situationen för de människor vars liv redan har vänts upp och ner.

Nästan två tredjedelar av de 20 länder som är mest sårbara för klimatförändringar är även drabbade av väpnade konflikter.

För närvarande beräknas 41 miljoner människor i världen befinna sig på gränsen till svält. Detta nummer kommer att öka i takt med högre temperaturer, skogsbränder, oregelbunden nederbörd, översvämningar och torka – markförstöring och ökenspridning – vilket kommer leda till nivåer av matosäkerhet som vi aldrig tidigare sett.

Dessutom tvingas människor att fly sina hem när världen värms upp. Enligt Världsbanken kan klimatförändringar, om inga omedelbara och samordnade åtgärder vidtas, tvinga över 200 miljoner människor i världen på flykt redan innan 2050.

En äldre man står i ett tort landskap i Afghanistan.
En man vars familj bor i ett tältläger efter att de tvingtas fly sitt hem i Abkamari distriktet i Afghanistan.

Förstörda skördar och boskap som förlorats på grund av torka och foderbrist har gjort att jordbrukarna inte har något annat val än att sälja sina få kvarvarande tillgångar.
Foto: RESCUE

Kvinnor och flickor påverkas oproportionerligt av matbrist och klimatförändringar på grund av ojämställdhet. De drabbas hårdare av förlorad arbetsinkomst och våldet mot dem ökar. Effekterna av klimatförändringarna förvärrar ojämlikheten. När det kommer till mat så är kvinnors försörjning i låginkomstländer till övervägande del kopplad till jordbruket, som i allt högre grad hotas av extremväder.

Torkan i Afghanistan

Under sensommaren fokuserade många nyhetsrubriker på de tusentals människor som försökte fly från Afghanistan och de miljontals människor som var i behov av humanitärt bistånd. Mindre fokus var på torkan i landet som inte visade några tecken på att ta slut. Jordbrukarna hade inte återhämtat sig från den tidigare torkan under 2018 och det här kommande året  beräknas bli ännu värre.

”De flesta människor är beroende av jordbruk – grödor och boskap”, säger Noor*, som är biträdande samordnare för RESCUEs jordbruksprogram i Afghanistan. Ungefär 80 procent av afghanerna arbetar med jordbruk i någon form, många har förlorat nästan allt. ”Till och med dricksvatten kan bli svårt att hitta”, säger Noor.

Kvinna lagar mat i Afghanistan.
Jordbrukare i Afghanistan hade inte återhämtat sig från den tidigare torkan under 2018 och det här kommande året beräknas bli ännu värre. Den här kvinnan och hennes man bor nu i ett tält efter att de tvingats fly sitt hem och jordbruk. De använde sitt kontantstöd från RESCUE åt att köpa mat och matlagningsredskap.
Foto: RESCUE

Afghanistans varma och torra somrar utgör en stor utmaning, men den kommande vintern väntas bli ännu svårare. Förstörda skördar och boskap som förlorats på grund av torka och foderbrist har gjort att jordbrukarna inte har något annat val än att sälja sina få kvarvarande tillgångar. Den minskande grundvattennivån kommer inte att kunna försörja den mänskliga befolkningen. Hårda väderförhållanden kommer att göra transporter mellan städer omöjliga. Extremväder och konflikter tvingar familjer att fly från sina hem eller tillfälliga läger och inte sällan flera gånger. Tre miljoner afghaner är idag internflyktingar i landet, varav 665 000 har tvingats fly sina hem bara i år.

Enligt FNs World Food Program (WFP) och FNs Food and Agriculture Organization (FAO) står Afghanistan på randen till svält. Mer än hälften av befolkningen – ungefär 22,8 miljoner människor – beräknas drabbas av akut matosäkerhet i vinter.

”Situationen i Afghanistan förvärras av den årtionde långa onda cirkeln av klimatförändringar och konflikter”, säger Brian Sebunya, RESCUEs tekniska rådgivare för ekonomisk återhämtning och utveckling i Asien och Östafrika. ”Kanske var det en torka eller en översvämning som tvingade människor att fly innan konflikten slog till. Eller så pågår konflikten när en klimatkatastrof slår till. Oavsett vilket så lägger varje kris till ytterligare lager av sårbarhet – liv och tillgångar går förlorade och människor blir fattigare.”

Vad som behöver göras

De rika länderna måste uppfylla sina mål för att hålla den globala uppvärmningen under 1,5°C, men de måste även agera för att förhindra svält och svåra kriser i de låginkomstländer som drabbas hårdast av klimatförändringar. I många länder är klimatförändringar dagens, inte morgondagens problem, då de redan upplever nödsituationer vid nuvarande uppvärmningsnivåer.

...klimatförändringar är dagens, inte morgondagens problem, då de redan upplever nödsituationer vid nuvarande uppvärmningsnivåer.

RESCUE uppmanar därför världens ledare att göra snabba investeringar i arbetet som hjälper till att förebygga svält och arbetet för att stödja människor att kunna snabbt anpassa sig till en uppvärmd planet. Dessa investeringar måste kombinera humanitära insatser och utvecklingsinsatser. De måste även bli bättre på att förutse kriser och ge direkt stöd till samhällen innan en katastrof inträffar.

”Det bästa är att kombinera ny kunskap och nya metoder och tekniker med lokala, inhemska erfarenheter”, säger Clerkin. Jordbrukare kan till exempel reagera på förändrade vädermönster om de har tillförlitlig information och tillräckliga resurser för att reagera.

Kvinna sitter utanför sitt hus i Afghanistan
"Vi brukade köpa mat från marknaden eller från bönderna i vår by," säger en fyrbarnsmamma när hon tänker tillbaka på den stora torkan i Aghanistan 2018. "Förra året fanns det ingen mat." Med kontantstöd från RESCUE kunde hon och hennes man köpa ris och andra livsmedel, samt spara lite för framtida utgifter.
Foto: RESCUE

Dessutom måste det globala stödet ses från en feministiskt perspektiv och fokusera på de hinder som drabbar kvinnor och flickor. Kvinnoledda organisationer är viktiga i det här arbetet, eftersom kvinnor reagerar direkt på klimatförändringar och osäker livsmedelsförsörjning i sina roller som jordbrukare, vårdgivare och aktivister.

Vad RESCUE gör

“Människor måste fortsätta att vara optimistiska för att något ska hända”, säger Sebunya. ”De måste ha hopp om att deras småföretag, grödor och boskap kommer att överleva – och i värsta fall att det finns reservlösningar.”

I Afghanistan har RESCUE infört samhällsstyrda, klimatsmarta metoder för odling och boskapsskötsel. ”Vår första utmaning är torkan”, säger Noor, som beskriver behovet av nya bevattningstekniker för jordbrukarna, tillgång till klimatanpassade grödor och växter samt bättre nätverk med marknaden.

RESCUE har implementerat liknande lösningar runt om i världen. I nordöstra Nigeria har vi samarbetat med Google för att utveckla en dataplattform för klimatrisker som ger kontantutbetalningar till de mest utsatta när förhållandena indikerar att det behövs. I Centralafrikanska republiken arbetar vi med fattiga jordbrukare för att plantera tusentals träd och diversifiera grödorna för att vända markförstöringen. På vissa platser har inkomsterna ökat med så mycket som 1000 procent.

”Jag säger ofta att jordbrukarna är kanariefåglar i gruvschaktet”, säger Clerkin. ”De har i åratal upplevt klimatpåverkan på nära håll och varnat oss alla för de växande hoten mot människors försörjning. Problemet med den analogin är att kanariefågeln dör. Världssamfundet har ett verkligt ansvar för att se till att vi inte låter det hända.”

*Namnet har ändrats för att skydda RESCUEs personal i Afghanistan.

COP26: En chans till förändring